ARTIKLAR

Åtvidabergs Musikkår

 

Artiklar

 

Artiklar från "Fritid i Åtvidaberg 2008"

Anekdoter från Musikkårens historia...

Vi har haft mycket roligt i Musikkåren under årens lopp. Här är några av historierna...

Att vara Tamburmajor kan vara både prestigefullt och ansvarsfullt. Vid ett tillfälle hade musikkåren en tamburmajor som kallades "saxofonar’n". Han kom gående framför musikkåren en vårmarsch då kåren kom marscherande Jan Carls väg fram mot Centralskolan. Framme där vägen delar sig Jan Carls väg – Ringvägen (framför Rosbergs stora granhäck) så stod en massa människor som brukligt på vårmarschen och då fick tamburmajor "saxofonar’n" för sig att han skulle imponera lite på folket som tittade på Musikkåren. Han börjar då snurra på tamburmajorsstaven i höjd med Rosbergs stora granhäck vilket medför att han tappar staven som gör en saltomortal rakt in i granhäcken. Och sen står han då och river i granhäcken efter tamburmajorsstaven då Musikkåren marscherar förbi. Så kan det gå.

Vid ett annat tillfälle skulle kåren spela i Gusum. Kårens medlemmar hade fått stränga order om att vara uppmärksamma på tamburmajoren och inte börja spela förrän det gavs tydligt tecken på inslag. Väl nere i Gusum kom de gående framför Gusums Bruk där det på ena sidan är en ganska hög bergvägg utmed infarten. Tamburmajoren vänder sig då om och säger till försteklarinettisten "Väldigt vilka höga berg de har här nere" och så pekar han med staven samtidigt vilket medför att trumslagarna tolkar det som tecken till inslag och kåren börjar spela alldeles för tidigt och tamburmajoren undrar vad de håller på med.

Vårmarschen är ett känt begrepp i Åtvidaberg. Förr i tiden dracks det ganska friskt av en del i kåren just den här dagen, vilket kunde medföra vissa problem både för kåren och även enskilda medlemmar. Och för ganska många år sedan så gick även vårmarschen ut till Adelsnäs där det bjöds på kaffe och en del förfriskningar. Ett år var kåren på väg ut till Slottet och i höjd med kanonvallen ramlade en av trumslagarna ner i diket ganska så överförfriskad. Man noterade händelsen i kåren men ansåg att man inte hade tid att göra så mycket åt saken vid tillfället utan tyckte att det var bäst att han fick ligga och vila sig. Kåren gick så vidare till Adelsnäs och efter någon timme så var man på väg från Adelsnäs igen och kom så förbi där trumslagaren hade fallit i diket. Han vaknar då till och lyckas resa på sig och slår då "4 takter" inslag till nästa marsch och så läggar han sig ner igen och sover vidare.Vårmarschen kan för en del vara mycket tröttande...

Skrivet av Tommy Friström

"Varför behövs det en dirigent? Du står ju bara där och viftar!"

Ofta får jag den frågan när jag berättar för människor att jag är dirigent för Åtvidabergs Musikkår. I arbetet som dirigent ställs man ofta inför en mängd utmaningar. Dirigenten står för ett direkt ledarskap utan skyddsnät. Talet och kroppsspråket måste vara tydligt och övertygande. Dirigenten får inte tappa fokus på målet – att skapa spännande och underhållande musik. På en konsert låter jag dock inte alls. Det gör andra människor åt mig, genom sina instrument. Det finns en liten historia från en repetition där dirigenten ska ha varit på dåligt humör och inte alls varit nöjd med vad musikerna presterat. Han vänder sig då till en av musikerna och säger. "Jag förstår inte att ett instrument kan låta så illa". Varpå den tilltalade musikern svarar. "Du ska vara väldigt glad att din pinne inte låter över huvudtaget"

Dirigering i någon form har enligt de flesta musikhistoriker funnits ända sedan 1400-talet. Vid denna tid hade man ännu inte börjat använda taktstreck vid notering av musik, och för att få orkestern att vara samspelt gällde det att hålla ett fast tempo. Fram till 1700-talet använde dirigenterna ofta en tung, ibland stålskodd, käpp och dunkade takten med. En populär anekdot gör gällande att kompositören Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en sådan käpp. I dag används en betydligt mindre dirigentpinne som tur är. Den är gjord i trä eller ett vitt konstmaterial, plast eller glasfiber, oftast med ett skaft av trä eller kork.Åtvidabergs Musikkår består av många olika instrument som spelas av individer och som tillsammans ska framföra och gestalta ett musikverk på ett sådant sätt att det upplevs som en helhet. Det är dirigentens uppgift att leda musikerna på vägen fram till målet. Alla måste bli sedda för att känna sig delaktiga. Jag möter musikerna och visar dem åt vilket håll de ska. Somliga kan gå själva. Andra behöver ledas. Ibland är jag tvungen att beordra dem. Det viktiga är att vi kommer dit vi ska.Att få stå framför en väl musicerande orkester som framför musikstycken som spelas tillsammans är något av det bästa som finns och då njuter man av att man får stå på Första parkett.

Skrivet av Tommy Friström, dirigent för Åtvidabergs Musikkår

Några ord från en brassamatörmusikant

Årets höjdpunkt som musiker i Åtvidabergs musikkår är vårmarschen som genomförts årligen sedan 1920. Denna första söndag i maj marscherar vi och spelar drygt 1 mil, vilket kräver olika former av uppladdning.

Jag kommer ihåg min första vårmarsch 1988, fick en plats i ledet, skulle börja gå med rätt fot, hålla rättningen i ledet, läsa mina noter och dessutom spela samtidigt. Det gick sådär i början, men med tiden

blev stegen i otakt allt färre. Det har nu blivit 20 vårmarscher, 17 som trumpetare och 3 på eufonium, en liten tuba. Med 20 genomförda vårmarscher räknas man dock fortfarande som nybörjare i vår musikkår, det finns de som gått fler än det dubbla. Vår yngsta musikant har nyligen fyllt 30 år och vår äldsta 79 år. Det vore väldigt roligt om vi kunde värva några ännu yngre musikanter.

Att spela i en musikkår är någonting man kan göra oavsett ålder, yrke och spelskicklighet, det finns nästan alltid en stämma för alla. Det är ett roligt sätt att umgås med människor från olika generationer och andra yrken, man har musiken gemensamt. Det är också roligt att vi spelar musik från många olika genrer, man har börjat uppskatta musik som man inte alls var tilltalad av förut genom att spela den.

Själv tycker jag att repetitionen på måndagkvällarna är en avkoppling, man får chansen att för några timmar rensa huvudet från vardagslivet och bara koncentrera sig på noterna och musiken.

Att spela i orkester är verkligen ett lagarbete, en för alla och solo för en.

Skrivet av Hans-Erik Alveling

Musikkåren - inte bara marschmusik!

De flesta förknippar nog Musikkåren med vårmarschen och tänker på uniformer och dånande trummor när de hör talas om oss. Men Musikkåren är så mycket mer än bara marschmusik. Faktum är att de allra flesta spelningar vi gör inte alls har med marschmusik att göra. Vi har många strängar på vår lyra och vi har musik som passar i de allra flesta sammanhang.

Varje vår anlitas vi för att spela på Studentbalen i Åtvidaberg. Där får vi bland annat spela valser och diverse annan dansmusik. Varje år deltar vi också på olika former av gudstjänster, både friluftsgudstjänster och gudstjänster i kyrkor. Vi spelar de flesta psalmer och har en hel del annan musik med sakral framtoning på vår repertoar.

Höstarna präglas av lite större konserter. Vi brukar delta i Musik i Bruksbygd då det anordnas. Vi brukar också arrangera en eller flera egna konserter med olika teman. De senaste två åren har temat varit "Melodikrysset" och vi har knåpat ihop ett alldeles eget melodikryss som vår publik fått lösa. Det har varit mycket uppskattat. Våra konserter innehåller all tänkbar musik, från filmmusik till storbandsjazz. Vi tycker att det är roligt att variera oss och prova olika stilar och vi försöker tillgodose alla våra medlemmars olika musiksmaker så att alla ska få spela något som de brinner för.

Skrivet av Lotten Alveling

Musikkåren gör dig smart!

Att musicera är knepigare för hjärnan än vad man kan tro. Först ska man läsa noterna, samtidigt ska hjärnan omvandla det man läser till olika fingerrörelser, munrörelser och utblåsningar i en viss följd och takt, och allt detta i ett hisnande tempo. Dessutom ska man under tiden titta på dirigenten, hålla takten, samt lyssna på de andra i orkestern. Och ibland ska man t.o.m. marschera i takt under tiden! Egentligen är det otroligt att det fungerar överhuvudtaget!

Forskning har visat att det är oerhört utvecklande för intellektet att lära sig att spela ett instrument redan som barn. Hjärnan utvecklar tjockare nervbanor, vilket gör att nervimpulserna färdas snabbare i hjärnan. Det betyder att medan man lär sig spela ett instrument så utvecklar man aktivt sin egen hjärna, och det har man sedan nytta av under hela livet. Forskning har visat att människor som lärt sig spela ett instrument som barn har högre IQ än de som inte gjort det.

Skrivet av Lotten Alveling

Musikkåren - en kraftkälla!

Alla som någon gång spelat ett instrument vet att det är viktigt att spela regelbundet för att hålla kunskapen vid liv. Det kan ta år att lära sig ett instrument, men det går väldigt fort utför om man ställer in instrumentet i garderoben. Personligen är jag så lyckligt lottad att jag och min sambo båda är musikanter, vilket gör att vi spelar tillsammans hemma en del. Är man däremot ensam musikant i en familj vet jag att det är lätt att musiken prioriteras bort. Det är då det är så bra att vara med i en musikkår eller orkester för att hålla sitt spelande vid liv. Åtvidabergs Musikkår repar två timmar i veckan. Säg den musikant som skulle sitta hemma och öva på sitt instrument ensam två timmar i veckan! Det skulle garanterat prioriteras bort till förmån för städning och annat "viktigt".

Att spela i en musikkår är i mitt tycke roligare och mer utvecklande än att sitta hemma och spela själv. Man blir en del av något större. Visst kan man spela mycket vackra saker solo, men det handlar om en annan typ av musik och man kan aldrig ensam åstadkomma den effekt som blir när en hel orkester samarbetar. Musiken fungerar också som en slags meditation. När man läser noter, lyssnar på orkestern, tittar på dirigenten och koncentrerar sig på det man ska göra så finns det inga andra tankar. Det är bara musiken som ryms i huvudet just då. Man är helt närvarande med alla sina sinnen i just det ögonblicket. Att ha förmånen att uppleva detta under två timmar varje vecka är ren avslappning. Jag tror att alla i musikkåren är överens om det faktum att hur stressad och trött man än är när man kommer till kåren så är man alltid glad och avslappnad när man går därifrån. Att spela tillsammans är en kraftkälla som vi ska ta vara på!

Skrivet av Lotten Alveling

Tjejligan i Musikkåren!

Många kanske förknippar en Musikkår med manliga musikanter, men i Åtvidabergs Musikkår finns det en hel tjejliga! Just nu är faktiskt både ordföranden och sekreteraren tjejer. Dessutom är dessa två de yngsta aktiva medlemmarna i kåren just nu. Inget "gubbvälde" här alltså!

Utöver dessa två har vi ett flertal tjejer bland våra aktiva musikanter. Och det är inte bara traditionellt "tjejiga" instrument som hanteras av tjejer just nu, Linda är vår alldeles egen kvinnliga saxofonist.

Dessutom sköts det "finaste" uppdraget av dem alla av en tjej - vår tamburmajor Carina leder hela kåren under allt marscherande!

Skrivet av Lotten Alveling

Spela med oss!

- Har du ett instrument hemma i garderoben som du inte spelat på sedan stenåldern?

- Har du länge tänkt att "det är synd att jag inte musicerar nåt nuförtiden"?

- Har du alltid drömt om att få gå klädd i uniform?

- Eller är du bara nyfiken på vad vi gör i Musikkåren?

Då ska du höra av dig till oss! Kom och lyssna på ett av våra rep, för att se om det kan vara nåt för dig. Eller ta med dig instrumentet och kom och spela med oss. Vi har inga inträdesprov eller krav, alla får vara med och spela! Det gör inget att man inte hänger med i noterna i början, vi stöttar varandra och hjälps åt. För oss handlar musik inte om prestation eller prestige, det gör inget om man spelar fel. Hos oss handlar det om glädje och gemenskap och om att umgås och ha roligt. Hos oss råder det alltid en lättsam stämning och våra repetitioner handlar lika mycket om skratt och glädje som om musik.

Kontakta vår ordförande: Lotten Alveling 0120-14314

Anlita oss!

Vill du sätta guldkant på någon tillställning? Då ska du absolut anlita Åtvidabergs Musikkår! Vi kan ställa upp med musik som passar i de allra flesta sammanhang. Är det marschmusik ni vill ha så kan ni även anlita Åtvidabergs Drillflickor. Tveka inte att höra av dig till oss! Du anlitar oss till en billig penning, och du får mycket för pengarna! Musikkåren och Drillflickorna ger vilken tillställning som helst en lite pampigare framtoning.

Gå in på vår hemsida: www.musikkaren.se

Eller ring till Lotten: 0120-143 14

Drillflickorna når du via Carina: 0120-137 36

 

 

 

 

 

webmaster: Lotten Alveling info@musikkaren.se

Copyright © All Rights Reserved